Frön

Under våren har jag inte bara sått frön, utan även läst en hel del om dem. De är lite av en vetenskap i sig, beroende på hur långt ner du vill gräva. Jag har känt både förundran och förskräckelse under tiden jag lärt mig mer. Framför allt har jag insett hur mycket jag inte vet, eller snarare inte tänkt på innan.

För hur ofta behöver vi som äter mat tänka på de frön som maten kommer ifrån? För odlare, jordbrukare, trädgårdsmästare och andra yrkesverksamma är det väl nästintill oundvikligt, men för oss andra tar vi dem så mycket för givet att vi nästan glömmer att de finns. Eller hur viktiga de är för vår existens.

Jag tänkte försöka mig på att sammanfatta det jag lärt mig hittills, för att dela den kunskapen med er. Vi tar lite i taget, några olika perspektiv i varje text. Så låt oss nu dyka in i den första, med frågan:

Vad är ett frö egentligen?

Jag tänker att vi tar det helt från början. Vad är ett frö? Det första som är viktigt att veta är att ett frö lever. Det en levande organism som behöver mat och syre för att överleva.

Rent vetenskapligt kan vi säga att ett frö är en planta i embryostadie, med andra ord en grodd. I grodden finns anlaget till första roten, första skottet som är ovan jord och ett eller två hjärtblad beroende vilken typ av växt det är. Grodden är omgiven av det som kallas frövita där näringen som fröet behöver finns och allt omges av frökapseln, även kallat fröskalet. Beroende på hur fröet behandlas och lagras kan det leva olika längre och få ökad eller minskad grobarhet. Om fröet behandlas oförsiktigt, blir utan mat eller blir angripet av svamp eller insekter kan det dö.

Vad krävs för att fröet ska bli en växt?

Döda frön kan inte gro. Ett frö som är för gammalt, skadat eller livsodugligt på annat sätt, som att det saknar embryo, blir alltså aldrig en växt. De frön som gror är de som lever, även om de levande fröna kan vara stilla eller i groningsvila. Ett stilla frö gror inte förrän alla groningsförhållanden är rätt. Vilka förhållanden är det då? Det beror på varje sort såklart, med det har att göra med fyra faktorer: fukt, temperatur, syre och ljus. Att ett frö är i groningsvila betyder att det behöver något för att bryta vilan innan det kan gro. Det kan antingen vara en köldperiod (i form av vintervila eller en tid i frysen) eller så måste fröet eftermogna under en tid.

Vad bär fröna med sig? Är de bara genetiskt material?

Om vi ser på ett frö lite mer filosofiskt då, vad är det då? Här tog jag hjälp av Vandana Shiva, en indisk författare och tänkare som är aktiv i bonderöreslen i Indien och startat fröorganisationen Navdanya. Hon skriver att frön är ”… the basis of all life forms in the universe”. Fröna är grunden för universums alla livsformer, den allra första länken i hela vår matkedja. När jag säger vår matkedja, menar jag inte bara som i oss människor, utan som i alla som lever på jorden.

Shiva skriver också om frön som ett uttryck för jordens och böndernas intelligens. Vad menar hon egentligen med det? Jo, odlare världen över har i tusentals år samlat frön. De har gjort urval och som gjort att grödorna förädlats år efter år, utan genteknik eller kemiska insatsmedel. Tillsammans med jorden har odlarna kunnat överleva och resultatet är en kunskap som nu kommer till vår generation i form av frön av alla dess slag.

”Seeds embody millennia of evolution, thousands of years of farmers’ breeding, and the culture of freely saving and sharing seed. It is the expression of Earth’s intelligence and the intelligence of farming communities down the ages”

Vandana Shiva, Agroecology & Regenerative Agriculture (2022)

Men fröna är inte bara ett uttryck för nerärvd kunskap, utan även för de idéer, traditioner, den kultur och filosofi som folket har haft genom tiderna som odlat dem. De flesta frön ser inte mycket ut för världen, men de bär med sig en hel del, inuti sina små kapslar. Om fröna slutar att odlas, försvinner de för alltid. Tusentals år av arbete, kunskap, tradition och arv bara borta. Vi som lever nu har inte bara ett ansvar att förvalta det som getts oss från tidigare generationer av odlare, men vi får också möjlighet att bidra till kommande generationer. Till deras överlevnad här på jorden.

Den här vetskapen är nog en bra motivation för oss som redan odlar att fortsätta, men kanske kan den även hjälpa er som funderat på att börja odla att faktiskt sätta ert första frö i jorden? Då kommer ju nästa stora fråga: Vilket frö ska jag välja? Tyvärr är det inte så enkelt att alla frön är likadana, och då menar jag inte för att det är olika sorters växter, utan för att det finns olika typer av frön.

Nästa fråga gör det hela lite mer komplicerat, men den är viktig att ställa för att faktiskt förstå frön på riktigt.

Är det skillnad på frön och frön?

Förutom att det är olika arter och sorts växter, så finns det olika typer av frön. Det här var helt nytt för mig när jag började odla. Jag hade aldrig ens reflekterat över det innan. Ett frö är väl ett frö eller? Nja, inte riktigt. Snart stötte jag på ord som F1, hybrid, heirloom (på engelska), kulturarvssorter och så vidare. Jag blev helt förvirrad och tror att jag kanske inte är ensam. Så nu reder vi ut det här, eller gör ett försök i alla fall.

Hybrider (F1) och öppenpollinerade

Det första sätt vi kan skilja på frön och frön är genom att prata om hybrider (även kallade F1) och öppenpollinerade.

Hybridfrön skapas genom att två stycken ”föräldrasorter” som är helt olika varandra har korspollinerats, det vill säga befruktats manuellt för att kunna blandas rent genetiskt. Detta görs för att få fram frön som har föredragna egenskaper från båda föräldrarna, så som att den har en viss smak eller är motståndskraftig mot kyla, sjukdomar eller torka.

Det nya fröet är då första generationen efter korsningen, därav 1:an i förkortningen F1. F1:an har en unik genetisk uppsättning som inte kan replikeras genom att ta nya frön från F1:an själv, utan fröna kan bara produceras av den som har de båda föräldrasorterna. Eller rättare sagt, det går att ta frön från F1:an, men de blir inte sortäkta och risken finns att det blir dålig skörd. Att de inte är sortäkta betyder att du kan få en helt annan sorts tomater, eller vad det nu är för växt, än vad du hade från början, eftersom F1 är en blandning av två helt olika sorter och du kan inte veta vilka gener som förs vidare.

Öppenpollinerade sorter är dem som befruktas med hjälp av djur, insekter och fåglar eller genom vind och regn. Denna typ av frön blir vad som kallas för frökonstanta. Ännu ett av alla begrepp, men det innebär att plantans egenskaper förs vidare i dess frö till nästa generation plantor, alltså raka motsatsen till F1:an.

Det finns en skillnad i den genetiska basen mellan hybrider och öppenpollinerade. Hybrider är enhetliga, varje individ har samma egenskaper, medan de öppenpollinerade har en bred genetisk bas, där individer av samma sort kan ha olika egenskaper.

Med de enhetliga hybriderna så mognar alla plantor samtidigt, vilket är smidigt i ett industriellt jordbruk där man vill kunna skörda och hantera allt på samma gång. Samtidigt kan bristen på variation bli en sårbarhet. Säg att hybriderna är resistenta mot torka och en mängd skadedjur, men de saknar helt motstånd mot en specifik sjukdom. Då slås alla individer ut på en gång och det blir ingen skörd alls.

När den genetiska basen är bredare, att det finns mer variation mellan individerna inom sorten, finns det individer som är resilienta mot olika saker. Det är ofta fallet med de öppenpollinerade. Även om majoriteten av plantorna skulle dö av en viss sjukdom, finns det några individer som kan stå emot och på så vis föra vidare den egenskapen till nästa generation plantor. De individuella grödorna kanske mognar vid olika tidpunkt, vilket kan vara problematiskt i ett stort, industriellt jordbruk. Däremot kan det vara fördelaktigt i ett småbruk, eftersom det sträcker ut skördesäsongen.

Alla dessa fröbegrepp: Lantsorter, kulturarvssorter, bevarandesorter och amatörssorter

Så nu har vi koll på hybrider och öppenpollinerade, men alla andra namn på olika typer av fröer som slängs runt då? När jag letade efter definitioner för de olika typerna upptäckte jag att de skiljde sig åt beroende på vart jag läste, eftersom några av begreppen saknar självklara eller offentliga definitioner. Därför används de lite olika beroende på vem som är avsändare, så det gäller att kanske ha ett kritiskt öra med sig ibland. En del begrepp är däremot bestämda av jordbruksverket och används för att kategorisera olika sorter när det gäller regler och växtförädlarrätter.

Lantsort

Grödor som har domesticerats och odlats under lång tid så att den genetiskt anpassat sig till den lokala miljön, dock utan någon formell förädling. Det är dessa lantsorter som Vandana Shiva pratar om som har varit grunden för människans livsmedelsförsörjning i årtusenden. Tänk ungefär samma princip som med lantraser för djur.  

Heirloom

Om man köper frön från ett annat land kan man ibland stöta på denna term, som är på engelska och betyder arvegods eller släktklenod. Den här typen av fröer har odlats av minst tre generationer eller i minst 100 år om det är en kommersiell sort. Alla heirlooms är öppenpollinerade, men bara för att det är en sort som är öppenpollinerad är det inte en heirloom.

Kulturarvssort

Är ungefär som den svenska motsvarigheten till heirloom, om jag förstått det rätt. Det är sorter som har antingen ett bevarandevärde, för att de har specifika egenskaper som gör dem anpassade sig till platsen där de odlats, eller ett kulturellt värde, i och med att de är en del av kulturarvet, till exempel för att de har kopplingar till ett visst typ av bruk eller till traditionellt mathanverk. En del sätter gränser som att de ska ha odlats i minst 50 år eller före 1950-talet, men det ska åtminstone finnas bevis på att de odlats under en längre tid. Fröhandlare som Nordfrö, Runbergs fröer och Fröbanken har många frön som är kulturarv och skriver om det på sina webbsidor. Även om de uttrycker det lite olika så använder de ungefär samma kriterier. Förutom de kriterier som redan nämnts ovan är de alla noga med att det ska vara öppenpollinerade fröer och inte hybrider, med andra ord att de befruktats genom naturlig selektion.

Bevarandesorter

Är den benämning jordbruksverket har för lantsorter och andra sorter som odlats före 1950-talet i Sverige och som anses värda att bevara för att de har egenskaper som kan vara viktiga för till exempel klimatanpassning i framtiden. Det finns alltså ett växtgenetiskt intresse för att bevara sorten, så den odlas av yrkesodlare. Det måste finnas dokumentation på att sorten har odlats länge och den ska vara naturligt anpassad till platsen.

Amatörsort

Jordbruksverket skiljer amatörsorterna från bevarandesorterna. Amatörsorterna anses inte lika växtgenetiskt intressanta eller så saknas dokumentation om att de odlas under en längre tid för att de ska klassas som bevarandesort. Båda sorterna har gemensamt att det skett en naturlig anpassning till platsen där de odlats. Amatörsorterna är främst till för att ha en mångfald i hobbyodlingar och trädgårdar och är menade för hobbyodlare snarare än yrkesodlare. Därmed får de bara säljas i små förpackningar. De kan vara både nyare sorter som är ovanliga och äldre lantsorter. Amatörsorter är bara de arter som räknas som köksväxter (i lagstiftningen skiljer man på köksväxter och lantbruksväxter).

Källor/vidare läsning:

Kanske känner ni er helt överväldigade av all information nu, eller så har ni fått mersmak och vill fortsätta läsa mer redan nu. Då kan ni kolla in lästipsen nedan.

Böcker:

Agroecology & Regenerative Agriculture: Sustainable Solutions for Hunger, Poverty, and Climate Change (2022) av Vandana Shiva. Speciellt kapitel 2 Seeds of Biodiversity, s. 53-84.

Till växten: En kärlekshistoria (2024) av Maja Alskog Bredberg. Speciellt kapitel 5 – när hon skriver om hur hon skulle lära sig att lita på ett frö, s. 115-116 – om gåvoekonomi från Robin Wall Kimmrer och om hur det relaterar till kulturarvssorter, s. 129-130 – om industrialiseringen av jordbrukets inverkan på fröer och s. 180-181 – om frönas ”historiska kedja”.

Föreningen Sesam är ett ”sällskap för fröodling och beskydd av kulturväxter i Sverige” där ni kan läsa mer, kolla in aktiviteter de ordnar eller bli medlemmar.

Navdanya är en organisation skapad av Vandana Shiva. De själva skriver: ”Navdanya is an Earth Centric, Women centric and Farmer led movement for the protection of Biological and cultural Diversity. We live and practise the philosophy of Earth Democracy as one Earth Family ( Vasudhaiva Kutumbakam.) with no separations between nature and humans and no hierarchies between species, culture, gender, race and faiths. We have conserved our rich seed heritage of nutritious, climate resilient food in more than 150 community seed bank freely saving, sharing and breeding our native varieties. Across 22 states in India we grow real living food from Desi living seed.”

Denna pdf från jordbruksverket Amatör- och bevarandesorter – regler kring utsädesodling och försäljning (2011). Även om den är lite gammal finns en hel del bra information och framförallt många exempel på de olika sorterna med tillhörande berättelser om vem som odlat dem och var.

På jordbruksverkets webbsida finns såklart också en hel del information, kanske främst riktat till jordbrukare. Här finns även den svenska sortlistan och EU:s gemensamma sortlista.

På Nordfrös webbsida kan du läsa om deras tankar kring fröodling och även om personerna som odlar deras fröer.

På Runåbers fröers webbsida finns mycket läsning om fröer och även en bra guide för hur du ska ta egna fröer.

På Fröbankens hemsida kan ni ta del av deras tänk kring fröodling.